Ridván är bahá'íernas största högtid, och den pågår just nu. Tre dagar i Ridván har valts ut som helgdagar då bahá'í-troende bör ta ledigt från arbetet och skolan. Dessa dagar är den 21 april som är den första dagen i Ridván, den 29 april som är den nionde dagen i Ridván, samt den 2 maj som är den tolfte dagen i Ridván.

BAHÁ'ÍERNAS STÖRSTA HELG

Ridván är en genuin bahá'í-högtid, det är bara bahá'íer som firar den. Det görs till åminnelse av ett antal predikningar som Bahá'í-religionens grundare Bahá'u'lláh (Alláhs strålglans) gjorde under dessa dagar år 1863 i en trädgård/park vid namn Ridván nära floden Tigrís i Baghdad. Under dessa tolv dagar deklarerade Han att Han bar på en uppenbarelse från Gud, liksom bl.a Muhammed, Jesus, Moses och Zarathustra (Zoroaster) före Honom.

Det finns ingen motsvarande högtid inom kristendomen. Om så vore fallet, skulle de kristna ha valt ut någon dag på året för att högtidlighålla Jesus första officiella predikan, förmodligen Bergspredikan. Evangelierna berättar om vad Jesus sade, men inte vilken tid på året denna predikan skedde. När det gäller Bahá'u'lláh är det tvärtom: vi känner till den exakta tiden – 21 april - 2 maj –men vet inte så mycket om vad Bahá'u'lláh sade. Vi vet emellertid att Han under dessa dagar öppet deklarerade att Han var Guds profet för vår tid. Bahá'u'lláh använde ordet "Gudsmanifestation" om Sig Själv och Muhammed, Jesus, Buddha, Moses, Zarathustra före Honom. Gudsmanifestationerna är de speciella människor som Gud valt ut – "andliga spegelbilder av Gud", Guds återsken – för att föra ut nya kunskaper till mänskligheten.

EN BUDBÄRARE FRÅN GUD

Vid den tidpunkten hade Bahá'u'lláh redan skrivit ett antal böcker, som Sju Dalar (1858), Förborgade Ord (1858) och Visshetens Bok (1862). Det stod redan klart för Hans närmaste krets att Han var en budbärare från Gud. Ett av de bevis som vi kan se än idag är att Bahá'u'lláh i sina böcker och många mindre skrifter uppvisar kunskaper som Han omöjligen kunde ha utan hjälp av högre makter – dels för att Han inte hade fått någon undervisning på dessa områden, dels för att Han beskriver fenomen som vetenskapen ännu inte hade upptäckt, definierat och namngett.

Exempel på det förstnämnda är Hans ingående kunskaper om den mystiska kärnan i alla religioner och slutsatsen att Det Absoluta och Det Yttersta Budskapet är detsamma i alla trosriktningar om man skalar av utanpåverket, vidskepelsen och fortlöpande tillägg och tolkningar som gjorts av människor av politiska och andra skäl. Denna förmåga delade Bahá'u'lláh med sin förelöpare Báb, som 23 år tidigare hade startat en andlig revolution i Iran och avrättats för detta år 1850. Det tog nästan 150 år innan religionsforskare kunde göra samma analys, genom internationellt samarbete, datorer och med hjälp av en stab doktorander och forskningsassistenter.

ÖVERMÄNSKLIGA KUNSKAPER

Men Bahá'u'lláh ägde även djupgående kunskaper om olika länders maktstrukturer och historia och kunde sätta tummen på de olika orättvisor som folken i skilda länder plågades av. Han kunde enkelt peka ut vilka härskare som snart skulle störtas, till och med i vilken ordning. Några år senare, när Bahá'u'lláh befann Sig i själva Turkiet, skrev Han brev till världens härskare med anvisningar om hur de skulle förändra sin politik för att befria sina undersåtar från de usla, trälliknande förhållandena. Han dömde ut nationalismen redan i dess barndom, när den skulle ersätta systemet med att territorier gick i arv inom kungahusen. Bahá'u'lláh förstod att nationalismen skulle spåra ur. De fasor som drabbade världen under 1900-talet i form av nationalsocialism, fascism, kejsarkulter, folkmord och världskrig har mer än väl bekräftat detta.

Exempel på beskrivningar av fenomen som fortfarande idag bara den vetenskapliga eliten förstår är föreställningen att det finns en verklighet utanför det som numera kallas "rumtiden", och att vi människor lever fångade i denna fyrdimensionella värld. Bahá'u'lláh skrev vidare om ljus som människan inte kan uppfatta (det kallas numera ultraviolett och infrarött ljus). Han förkastade tanken på en rasindelning av mänskligheten långt innan pseudovetenskapen "rasbiologi" uppstått i 30-talets Tyskland och Sverige. Han förstod att Jorden inte var bara 6000 år gammal och tolkade berättelsen om att Gud skapat Jorden på sex dagar symboliskt. Enligt Bahá'u'lláh pågår skapelsen fortfarande, än i dag. Han ansåg att om människan närmar sig religionen metodiskt, med öppet sinne och både vetenskapliga och andliga verktyg, så kommer hon till slut att inse att Gud finns och att våra själar lever vidare efter den fysiska kroppens död.

FÖDDES SOM RIKEMANSSON I TEHERAN

Guds Strålglans Bahá'u'lláh föddes som shíamuslim den 12 november 1817 i Teheran i Iran. Hans namn var egentligen Mirzá Husayn 'Ali Nurí , viket betyder herr 'Ali Husayn från provinsen Núr. Han var son till en högt ansedd och mycket rik adelsman med nära anknytning till shahens hov. Trots de ytterst privilegierade förhållanden under vilka Bahá'u'lláh växte upp, hade Han Själv inget intresse av att ärva de höga positioner som både fadern och farfadern innehaft. Han hade ett mycket empatiskt sinnelag och lade mycket energi på att lindra människor lidande där Han kunde. Han funderade mycket över frågor som rättvisa, hur det kunde komma att det i Guds perfekta skapelse kunde finnas fattiga, sjuka och utnyttjade människor, hur Gud kunde tillåta korruption bland andliga och världsliga ledare. Det är sådant många frågar sig än i dag, men Bahá'u'lláh kunde till sist förklara det hela och ange färdriktningen för hur hela världen skulle botas.

TORTERAD OCH KEDJAD I UNDERJORDEN

År 1844 startade Bahá'u'lláhs landsman Báb (som ursprungligen kallades Báb'u'lláh, Alláhs Port) en religiös väckelserörelse i Iran. Bábí (Bábs rörelse) spred sig snabbt över landet och Bahá'u'lláh blev en av de första och mest hängivna anhängarna. Rörelsen kritiserade skarpt det moraliska och andliga förfallet, särskilt hos präster och myndighetspersoner, och blev därför snart förbjuden. Anhängarna förföljdes och även kvinnor och barn slaktades på de mest ohyggliga sätt. Báb Själv dog martyrdöden i juli 1850. Två år senare fängslades och torterades även Bahá'u'lláh, trots att Han kom från en högt uppsatt familj. Det var när Han satt kedjad i Irans mest fruktansvärda fängelse – en före detta underjordisk vattenreservoar som förvandlats till en kolmörk, stinkande fängelsehåla där tusentals fångar trängts ihop utan sanitära möjligheter och där folk dog som flugor i de sjukdomar som härjade där – som Bahá'u'lláh började få sina första uppenbarelser från Gud.

PLUNDRAD PÅ ÄGODELAR OCH UTVISAD TILL BAGDAD

Bland annat p.g.a påtryckningar från ryska ambassaden i Iran frigavs Bahá'u'lláh efter fyra månader. Han utvisades dock ur landet eftersom Han uppfattades som den nye ledaren för bábí-rörelsen och de iranska myndigheterna ville avlägsna Honom från anhängarna. Man aktade sig noga för att döda Honom eftersom en ny martyr kunde bli startskottet till en revolution. Bahá'u'lláh och Hans familj berövades emellertid hela sin förmögenhet: allt från markegendomar till personliga föremål. De fick inte behålla mer än kläderna på kroppen när de i januari 1853 tvingades iväg till Baghdad, som då tillhörde det Osmanska väldet (det turkiska imperiet).

Vid denna tidpunkt fanns många iranska flyktingar i Baghdad med omnejd, och en bitter strid hade brutit ut om hur man skulle gå vidare efter Bábs död. Så fort Han hade återhämtat Sig efter den fruktansvärda fängelsevistelsen försökte Bahá'u'lláh – som var den person som Báb, när Han förstod att Han skulle avrättas, skickat sitt sigill och sina dokument till – ta Sig an församlingen och stifta fred. När inte det gick flydde Bahá'u'lláh djupt bedrövad därifrån. En morgon 1854 var Han borta och inte ens Hans egen familj visste vart Han tagit vägen. Efter två år lyckades man lokalisera Honom till ödemarken i de kurdiska bergstrakterna i norr. Där hade Bahá'u'lláh tillbringat två år ensam med Gud under namnet Darvish Muhammad-i-Irani.

TILLKÄNAGIVANDET I RIDVÁN

Våren 1863 kom beslutet att Bahá'u'lláh och Hans familj skulle förvisas ännu längre bort; denna gång till Istanbul. Under de tolv dagar som det tog att förbereda karavanen för den långa resan talade Bahá'u'lláh varje dag till dem som ville lyssna i parkträdgården Ridván. Inga anteckningar eller referat finns när det gäller dessa predikningar. Vi vet emellertid att åhörarna till en början var ganska få, men att fler och fler, både iranska flyktingar och irakier med olika religiös tillhörighet, strömmade till Ridván varje ny dag. Bahá'u'lláh lyckades förmodligen övertyga alla som lyssnade, för det finns inga rapporter, berättelser eller tidningsartiklar där någon ifrågasätter Honom och Hans budskap, trots att Han jämställde Sig med Muhammed och Jesus. Däremot tryckte myndigheterna på för att Han skulle ge sig av till Turkiet tidigare. Makthavarna ville verkligen bli av med Honom.

Han tillkännagav vem Han var och anförde olika bevis för detta. Han förklarade hur världen kunde räddas genom nedrustning, upprättandet av ett världssamhälle och ett personligt och intimt förhållande till Gud. Efter detta övergick bábí -rörelsen till att vara en självständig religion som fick namnet bahá'í, och Bahá'u'lláh kom av ett växande antal anhängare att betraktas som Guds ställföreträdare på Jorden.

HERRENS HÄRLIGHET I DET HELIGA LANDET

Till slut blev anhängarna för många även i Turkiet. År 1868 blev Bahá'u'lláh och Hans närmaste förvisade till den beryktade fängelsestaden 'Akká (Achor, Akko, Accre), en stad som ligger vid kusten i nuvarande Israel, invid berget Karmel (Carmel), inte långt ifrån Haifa. Därmed uppfyllde Bahá'u'lláh en rad profetior i flera religioner om att Herrens Härlighet skulle uppenbaras i det Heliga landet.