Helgedomarna i norra Israel, där stoftet efter Bahá'í-trons båda grundare Báb (1819 -- 1850) och Bahá'u'lláh (1817 -- 1892) vilar, ska placeras på FN:s lista över världsarv. FN-organet UNESCO beslutade den 8 juli 2008 att de båda helgedomarna har "omistliga universella värden" för mänskligheten, och klassade dem som "en del av mänsklighetens kulturella arv".

De två gravhelgedomarna är kända för de trädgårdar och planteringar som omger dem, och som med färg och form berättar om de två gudsmännen. Bábs gravhelgedom med de vackra terrasserna ligger på berget Karmel och är ett berömt landmärke i Haifa. En halv miljon människor vandrar varje år vägen upp. Bahá'u'lláhs gravhelgedom är belägen i Bahji utanför 'Akká -- en stad som numera är sammanvuxen med Haifa.

Beslutet från UNESCOS Världsarvskommité innebär att de två bahá'í-helgedomarna placeras på samma lista som pyramiderna, Taj Mahal, Kinesiska muren och Stonehenge. Världsarvslistan innehåller även objekt av global religiös betydelse som Vatikanen, den Gamla staden i Jerusalem och de av talibanerna förstörda jättestayterna av Buddha i Afghanistan. Bábs och Bahá'u'lláhs gravhelgedomar är de första objekten som tillkommit i modern tid som lagts till på världsarvslistan av UNESCO.