Alla inlägg under augusti 2007

Av Kamal - 31 augusti 2007 13:51

Vad vill dagens människor läsa om i en blogg? Gud står sannerligen inte högt i kurs, den saken är klar. Enligt en sökmotor finns inte ordet "Gud" bland de 500 mest sökta termerna, "Jesus" inte bland de 200 mest sökta termerna och "religion" inte bland de 1 000 mest sökta termerna.


Det dagens människor vill läsa om i bloggar är uteslutande knutet till begär. Följaktligen toppas bloggstatistiken denna vecka av ord som: sexnovell, sexblogg, gruppsex, sex, Carolina Gynning, Alex Schulman, swingers, Katrin Schulman, string, stringtrosor, stureplansprofilerna, sverigedemokraterna, fotbollsfrun, schulman, blondibella, sexblogg, Magnus Uggla, Ebba von Sydow, otrohet, mode, ökad lust, Linda Rosing, cannabis, alkohol, bondage, marijuana, engla, golhoran...


Av de 200 mest lästa bloggarna på svenska språket är 180 skrivna av kvinnor under 40 år. Antingen skriver kvinnor under 40 år extremt bra, eller så får deras bloggar många träffar därför att män hoppas finna något som har med sex att göra på dessa bloggar. Om inte annat så är det en skymf mot alla seriöst skrivande att vissa lägger in ord som "hora" eller "slampa" eller "sex" eller "orgasm" i bloggnamnet för att få många besökare.


Återuppblossandet av religiös intolerans, av rashat och av nationellt högmod; de ökande tecknen på själviskhet, på misstänksamhet, på fruktan och på bedrägeri; spridningen av terrorism, av laglöshet, av dryckenskap, av den ena nya drogen efter den andra och av brott; den osläckbara törsten och de febrila strävandena efter världslig fåfänglighet, rikedomar och nöjen; försvagningen av familjesammanhållningen; slappheten i föräldrakontroll; nedsjunkandet i överdådiga njutningar; den oansvariga attityden gentemot äktenskap och den åtföljande stigande flodvågen av skilsmässor; konstens och musikens urvattning till massproducerat brus, litteraturens fördärv och pressens korruption; oviljan att omedelbart ge kvinnan samma rättigheter och skyldigheter som mannen i samhället, oförmågan att förstå att ansvaret för varandras andliga utveckling  är äktenskapets överordnade och heligaste uppgift, ateismens uppsving för vad som är politiskt korrekt, angreppen mot religionen; förfallets profeter, vilka om de finge fria tyglar skulle leda människosläktet tillbaka till barbari, kaos och slutlig utplåning -- alla dessa tecken framstår som de tydliga egenskaperna hos ett dekadent samhälle, ett samhälle som antingen måste återfödas eller förgås....  

Av Kamal - 31 augusti 2007 13:19

Jag drömmer då och då om Jesus. Inte den 30-årige sonen till Gud som enligt de kristna kom till jorden för att frälsa oss från synd, inte heller om den 30-årige Uppenbararen av Guds ord som enligt bahá'íerna kom till jorden för att ge människorna kunskap om det eviga livet.


Jag drömmer om en besvärlig period i mitt liv. I drömmen är jag åter 15 år, och undviker jämnåriga, ja människor överhuvudtaget, efter ett år av mycket svår mobbning i skolan. I drömmen har den 15-årng jag är faktiskt några vänner, och en av dem är Jesus (som också är 15 år, jude, och går på högstadiet). I drömmen är jag inte mobbad, men tillsammans verkar drömmarna forma en slags historia som också är ganska våldsam. Det lustiga är att nästa dröm tar vid ungefär där den förra slutade, någorlunda som en TV-serie.


(Ja, jag har sett den danska TV-serien Jesus och Josefin tillsammans med min dotter, men mina drömmar om Jesus började innan dess.


Den första drömmen kom för några år sedan då jag hade legat i sängen och bett, dels om helande (för jag var sjuk) och dels för de avlidnas själar (vilket vi bahá'íer ofta gör). Jag somnade sedan med boken Bahá'í-böner under huvudkudden. På natten drömde jag först om löpning (jag höll på med orientering och terränglöpning då), sedan kastades jag till hösten upprop i högstadiets aula. En utländsk tjej hade flyttat till orten, och rektorns hustru (som inte alls förstod sig på tonåringar) tvingade henne att gå upp och ställa sig längst fram för att på engelska presentera sig för 500 högstadieelever. Hon svimmade givetvis av nervositet, och eftersom det visade sig att jag var den som bodde närmast fick mina föräldrar skjutsa hem henne.


Denna tjej existerar i verkligheten och jag vill därför inte röja hennes identitet. Hennes namn betyder emellertid "illusion" på vissa språk. Hennes ett år äldre bror i drömmen – Jesuf - finns inte på riktigt. Denna första dröm om den tonårige Jesuf-Jesus slutade med att jag träffade honom på gårdsplanen när vi släppte av hans stackars lillasyster. Han kom fram och presenterade sig, och för första gången på ett år får jag en vän. Han skulle börja på Bygg- och anläggningsteknisk linje på gymnasiet om två dagar (han skulle väl bli timmerman antar jag). Drömmen slutade med att jag grät mig till sömns den kvällen - av lättnad för att jag hade fått en kompis och av sorg över att han skulle gå på gymnaiset och inte tillsammans med mig på högstadiet.


Sedan dess har jag drömt mig igenom högstadiets dramatiska år med Jesuf på ett eller annat sätt närvarande. Hans syster mobbades också. En gång hörde jag hur killarna i min klass sa att de skulle spotta i hennes mat under lunchrasten. Jag gömde deras jackor så att de inte skulle hinna till matsalen. Jag räddade henne, den dagen. Men killarna kom på att det var jag som gömt deras jackor. Två dagar senare högg de mig i låret med en skruvmejsel. (Detta har hänt på riktigt. Om någon av er läser detta, berätta för era fruar och barn om hur duktiga ni var på högstadiet!) I verkligheten hjälpte mig en av samhällets värsta fyllegubbar till Akuten för att såret skulle sys. I drömmen kom Jesuf och lade sin hand på mitt sår, som omedelbart läktes. Det var då - i drömmen - som jag för första gången förstod att han var Jesus. Ni vet säkert alla hur upprörd man kan bli i en dröm - och denna känsla satt i hela dagen efter att jag hade drömt denna dröm.

Av Kamal - 29 augusti 2007 02:29

19 AV GUDS EGENSKAPER


  • 21 mars - 8 april    Storslagenhet
  • 9 april - 27 april    Härlighet
  • 28 april - 16 maj    Skönhet
  • 17 maj - 4 juni    Storhet
  • 5 juni - 23 juni    Klarhet
  • 24 juni - 12 juli    Barmhärtighet
  • 13 juli - 31 juli    Verklighet
  • 1 aug - 19 aug    Fullkomlighet  
  • 20 aug - 7 sep    Åkallbarhet
  • 8 sep - 26 sep    Befogenhet
  • 27 sep - 15 okt    Beslutsamhet
  • 16 okt - 3 nov    Vishet
  • 4 nov - 22 nov    Kraftfullhet
  • 23 nov - 11 dec    Uttrycksfullhet
  • 12 dec - 30 dec    Betydelsefullhet
  • 31 dec - 18 jan    Oförvitlighet
  • 19 jan - 6 feb    Överhöghet
  • 7 feb - 25 feb    Myndighet
  • (26 feb - 1 mars)    (Uppmärksamhet)
  • 2 mars - 20 mars    Helighet
Av Kamal - 28 augusti 2007 17:32

Är det så att de beslutande inte känner till att det finns gamla som är allvarligt sjuka; som ibland snabbt måste få medicinsk hjälp? Frågan ställer Kent Lundholm i en debattartikel i Västerbottens-Kuriren, efter att under sommaren ha återvänt till arbetet som sjuksköterska, efter femton år i andra yrken, och fått uppleva hur sköterskerollen förändrats.


"De gamla som är allvarligt sjuka ska i allt större utsträckning bo och få vård i hemmet eller på mindre inrättningar. Den sjukvårdande kompetensen ska i allt högre grad skötas av bilbuma "satellitsköterskor". Man rustar alltså ner de mer högintensiva vårdinrättningarna, sjukhemmen, för att sprida ut de gamla till mindre enheter runt om i staden. Är det så att de beslutande inte känner till att det finns gamla som är allvarligt sjuka; som ibland snabbt måste få medicinsk hjälp? (...)  Isklla fakta är att jag som sjuksköterska kan tvingas bli domare över liv och död. Ett lungödem fixar man - men om två får lungödem, samtidigt? Då tvingas jag fatta beslut om vilken av dem som håller på att drunkna i sina egna kroppsvätskor som först ska få vård. Även om jag kallar på ambulans till den "andre" så är det troligtvis för sent."


Nej, kommunerna och landstingen har inte råd med de äldre, och knappast med yngre sjuka heller. Detta är ytterligare ett exempel på det förfall och den röta som enligt Bahá'í-läran präglar den nuvarande världsordningen. Det finns emellertid inga skäl till att sitta still och vänta på att den nya världsordningen, med dess helt annorlunda syn på allt från medmänsklighet till ekonomi, ska vecklas ut. Åtminstone inom Baha'i-tron finns budet att tjäna sina medmänniskor. Även om en Baha'i-troende ägnar nästan all sin fritid åt att undervisa om Baha'i-tron och till att hjälpa till att bygga den nya världsordningen, så får detta inte hindra henne från att tjäna sina medmänniskor. Jag vet inte hur det är i andra religioner, men inom Baha'i-tron tjänar 'Abdu'l-Bahás liv och gärningar som en förebild för alla troende. Före, under och efter Första världskriget hjälpte han gamla, sjuka och behövande; dels på makroplanet genom att planera och göra insamlingar för Haifa-regionens överlevnad under de kommande svåra åren (och för detta blev han adlad av engelsmännen), dels på mikroplanet genom dagliga besök hos gamla och sjuka, genom samtal och en slant till mediciner och livsmedel.


Det ställs mycket stora krav på bahá'íerna, som måste föregå med gott exempel. När 'Abdu'l-Bahá översatte Jesus Kristus lag om att älska varandra till vardagsetik sade Han att man visar att man älskar sina medmänniskor på bland annat följande sätt:  


Att vara en orsak till hälsa för varje sjuk, en tröstare för varje sorgsen, ett angenämt vatten för varje törstig, ett himmelskt bord för varje hungrig, en stjärna på varje horisont, ett ljus till varje lampa, en budbärare för var och en som längtar efter Guds rike .”
 

När hans egen far – Bahá'u'lláh – blev gammal uppoffrade sig 'Abdu'l-Bahá och hans systrar för att göra den gamles liv lättare. När 'Abdu'l-Bahá själv blev gammal tog hans barn hand om honom. Men det var också så att världen stod i kö för att hjälpa. Att återgå till ett system där barnen eller barnbarnen har allt ansvar för sina gamla är ingen lösning, däremot måste mänskligheten få upp ögonen för att alla gamla är våra gamla, alla sjuka är våra sjuka, alla barn är våra barn. Sådana värderingar kommer att genomsyra det framtida världssamhället, så det är inget misstag att börja öva redan nu.


Bahá'í Vidád 


Av Kamal - 28 augusti 2007 00:32

Its gateway quits this rack.

The guest libels the accent.

The shame overlooks the torn coat.

The birthday imagines the gate.

The invalid pauses without the planet!

When will his symptom accommodate the knight?

A whim hunts the expert.

How does a prefix advance?

When can the machine profile the volume?

A barrier scratches beside the twin institutions.

Av Kamal - 27 augusti 2007 02:37

Bilden ovan är symbolen för Bahá'í-läran med tvillinginstitutionerna Beskyddatskapet repsektive Universella Rättvisans Hus på vardera sidan. 


Det är tyvärr gott om profetior som inte slagit in när det gäller Bahá'í-läran. Emellertid kan inte religionsgrundarna Báb och Bahá'u'lláh beskyllas för detta. Det är 'Abdu'l-Bahá och i viss utsträckning Shoghi Effendi som varit aningen överoptimistiska.


"Alla nationer och släkten", har 'Abdu'l-Bahá skrivit, "(...) kommer att bli en enda nation. Religiösa och sekteriska motsättningar, fientligheten hos raser och folk, och olikheter mellan nationerna kommer att avskaffas. Alla människor kommer att ansluta sig till en religion, kommer att ha en gemensam tro, kommer att smälta samman till en ras och bli ett enda folk. Alla kommer att vistas i ett gemensamt fädernesland vilket är planeten själv. (...) Detta är det stadium som världen nu närmar sig, världsenighetens stadium, vilket så försäkrar oss 'Abdu'l-Bahá, i detta århundrade kommer att bli säkert upprättat. "!


Som bekant är det nu år 2007, och något världssamhälle har vi ännu inte sett till.


En annan fråga är den om Tvillinginstitutionerna Beskyddarskapet och Universella Rättvisans Hus. Shoghi Effendi, 'Abdu'l-Bahás dotterson, utsågs i 'Abdu'l-Bahás Vilja och Testamente till Guds saks Beskyddare, och i testamentet står även att ett Universella Rättvisans Hus ska väljas. Det råder ingen tvekan om att Tvillinginstitutionerna ska vara i kraft samtidigt:


"Det skall utsägas, från första början, i klart och otvetydligt  språk, att dessa tvillinginstitutioner i Bahá'u'lláhs admimistrativa ordning betraktas som gudomliga till sitt ursprung, nödvändiga i sina funktioner och komplementära i sina mål och i syften. Deras gemensamma, och grundläggande syfte är att säkerställa kontinuiteten i den gudomligt utnämnda auktoritet, som flödar från vår Tros Källa, att säkerställa dess efterföljares enighet och att bibehålla dess lärors integritet och smidighet. Då de handlar i samförstånd med varandra, administrerar dessa två oskiljaktiga institutioner dess förehavanden, samordnar dess aktiviteter, stödjer dess intressen, utövar dess lagar och beskyddar dess underordnade institutioner." (Shoghi Effendi)


Shoghi Effendi avled dock innan något Universella Rättvisans Hus valts och upprättats. Detta har förklarats på följande sätt, men är ändå en gåta för många bahá'íer som hade en orubblig tro på de planer och förutsägelser som utgått från 'Abdu'l-Bahá och Shoghi Effendi:


"Efter Shoghi Effendis död i november 1957 förelåg en situation i bahå'isamfundet, som inte hade kunnat förutses. Universella Rättvisans Hus förklarar dess betydelse:

   Vid tiden för vår älskade Shoghi Effendis död var det uppenbart av omständigheterna och av de Heliga skrifternas krav, att det hade varit omöjligt för honom att utnämna en efterträdåre i enlighet med föreskrifterna i 'Abdu'1-Bahäs Vilja och Testamente. Denna situation, varvid Beskyddaren dog utan att vara istånd att utnämna en efterträdare skapade en dunkel ' j frågeställning, som inte hade behandlades i den Heliga skriftens uttryckliga text, och som måste hänskjutas till Universella Rättvisans Hus. 

Universella Rättvisans Hus valdes därför i vederbörlig ordning pa det satt som föreskrivits i Skrifterna och i olika därtill relaterade uttalanden från Beskyddaren, och tog på sig sitt ansvar att leda Tron."


Det år 1963 upprättade Universella Rättvisans Hus anför en något luddig förklaring om att Beskyddarskapet finns trots att någon Beskyddare inte är i livet:


"..Shoghi Effendi betonade upprepat dessa två institutioners oskiljaktighet. Även om han uppenbarligen förutsåg deras samarbete, kan man inte ur detta slutleda att den ena är ur stånd att fungera i den andras frånvaro. Under hela sitt trettiosex års långa beskyddarskap fungerade Shoghi Effendi utan Universella Rättvisans Hus. Nu måste Universella Rättvisans Hus fungera utan Beskyddaren, men principen om odelbarhet kvarstår. Beskyddarskapet förlorar inte sin betydelse eller ställning i Bahá'u'lláhs ordning blott för att det inte finns nagon beskyddare i livet." (Universella Rättvisans Hus)


Alla inom Bahá'í-lärans toppskikt ansåg dock inte att tron kunde vara utan Beskyddare. År 1960 tillkännagav en av de ledande bahá'íerna – Mason Remey (1874 - 1974) – att han själv var den "andre Beskyddaren av tron". Han byggde sitt anspråk på att han tidigare hade valts till ordförande för Internationella Bahá'í-rådet och i samband med detta haft fullt stöd av Effendi. En intensiv brevväxling följde där övriga ledande bahá'íer försökte tala Remey rill rätta, med denne vägrade att ge upp sina anspråk. Det hela slutade med att Remey förklarades vara förbundsbrytare. Senare uteslöts även ett fåtal andra som stött Remey i främst Europa och USA.


Ett Universella Rättvisans Hus utan någon Beskyddare innebar att all makt samlades hos Universella Rättvisans Hus. Dessutom hade Rättvisans Hus inte indelats i en lagstiftande och en verkställande del, utan Universella Rättvisans Hus fungerade och fungerar som både riksdag och regering (och Högsta Domstol eftersom någon sådan av Bahá'u'lláh föreslagen instans inte heller upprättats). Resultatet blev att Universella Rättvisans Hus uppfattar sig självt som ofelbart, eftersom medlemmarna står under Guds direkta inflytande.

Av Kamal - 25 augusti 2007 12:36

Religion måste överensstämma med vetenskap och förnuft.  Religion och vetenskap måste vara som tvä goda vänner: ömsom eniga, ömsom trätande om något spörsmål, men alltid med det gemensammas bästa för ögonen. Religion utan vetenskap blir vidskepelse. Vetenskap utan religion blir sterilitet. PARALLELLISM, där de båda samverkar för mänsklighetens bästa, har dock varit sällsynt om man ser till historien. Under flera århundraden var det i Europa kyrkan som härskade och vetenskapsmän tvingades förneka sina upptäckter. På grund av människans oförmåga att förstå att även det vetenskapliga tänkandet och förmågan att göra vetenskapliga landvinningar är en gåva från Gud, fick Kristendomens ledare för sig att vetenskapen var ond om den emotsade kyrkans världsbild. Islam hade en helt annorlunda syn på vetenskapen och utvecklade en blomstrande civilisation, som vi bl.a kan tacka för att den bevarade och skrev av antiken stora litterära och vetenskapliga verk. Utan den muslimska nationens ansträngningar hade vi förlorat Sokrates, Platon, Aristoteles, Pythagoras, Demokritos, Homeros och alla de andra.


Under 1800- och 1900-talet har pendeln svängt åt andra hållet, och vi saknar ofta den andliga dimensionen när vi ska värdera och sätta upp etiska kriterier för nya vetenskapliga, tekniska och medicinska upptäckter. I stället för religionen har ofta militären funnits vid vetenskapens sida, med resultatet att det ena fruktansvärda vapnet efter det andra uppfunnits. Samtidigt känner många människor sig själsligt vilsna i en värld som bågnar av ständigt nya prylar och kapitalvaror. Nu lever vi i en tid där det ena genombrottet efter det andra görs på vetenskapens, teknologins och medicinens. Gamla vetenskapsgrenar har genom nya upptäckter korsbefruktat varandra så att helt nya vetenskaper uppstått vetenskaper som biokemi, bioteknik och nanoteknologi. Det är lätt att inse att det råder obalans när företag tillåts ta patent på mänskliga gener. Hur kan ett företag äga en del av Guds skapelse? Samtidigt står vi inför stora medicinska genombrott som dock kräver forskning på klonade embryoceller. När inte vetenskapen och religionen får verka sida vid sida så kan den ene amerikanske presidenten totalförbjuda all sådan forskning, medan näste tillåter så mycket att det blir farligt.


Religion utan vetenskap blir vidskepelse. Vetenskap utan religion blir sterilitet. Balans och samverkan mellan de båda är absolut nödvändig, lär Bahá'u'lláh.

Av Kamal - 25 augusti 2007 02:42

Jag har letat och letat. Sökt med alla sökmotorer på Internet. Lyssnat igenom CD-skivor som inte håller vad texten på sajten lovar.....


Jag tycker att det är oerhört svårt att hitta bra Baha'i-musik. Oftast är den amerikansk med en tråkig gitarr och en tråkig sångare. Eller så är den från Mellanöstern, men konstig nog ändå inte tillräckligt suggestiv.


Konstigt att musikmakarna inte förstått att religiös musik ska vara suggestiv, meditativ, upplyftande..... 


Eftersom jag inte kan lyssna igenom alla Baha'i-CD:s som finns har jag sökt på reggae + Baha'i på Internet. Men det är en kombination som helt enkelt inte existerar. Trots att de mest inspirerande låtarna om Gud finns har skapats i en subkategori som kallas Roots Rock eller Roots Reggae, med musik och lyrik som kan få vilken ateist som helst att börja tro på Gud, verkar inte en enda Baha'i-musiker ha vågat kombinera Roots Reggae med Baha'i-budskapet. Rätta mig om jag har fel – om det finns någon grupp eller artist som spelat in en reggae-CD med Baha'i-budskap så tipsa mig. Jag köper den direkt!


Kanske får inte Baha'i-budskapet spridas i baktakt? Jag får nöja mig med religiösa reggae-klassiker som Glen Washingtons Glory to Glory to Glory to God och låtsas att den är Baha'i-inspirerad.

Presentation

Omröstning

När tror du att Jorden kommer att vara ett enda land och mänskligheten dess invånare?
 Aldrig
 Före år 2050
 Före år 2100
 Före år 2200
 Före år 2300
 Före år 2500
 Före år 3000
 Efter år 3000
 Vet inte

Fråga mig

2 besvarade frĺgor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11 12
13
14
15
16
17
18
19
20 21 22 23
24
25
26
27 28 29
30
31
<<< Augusti 2007 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

GÄSTBOK


Ovido - Quiz & Flashcards