Kristna anser att Jesus lära var absolut och slutgiltig. Bahá'íerna anser att Guds religion ständigt utvecklas genom att nya sändebud från Gud framträder. Enligt Kristendomen är Kristus en del i treenigheten Gud-Kristus-Den Helige Ande, Bahá'i-läran förkunnar i likhet med Islam Guds enhet och Jesus är enligt Bahá'í-läran inte Gud utan Guds perfekta "spegelbild", en Gudsmanifestation i likhet med Krishna, Abraham, Moses, Buddha, Muhammed, Báb och Bahá'u'lláh. Bahá'u'lláh lär att senare Gudsmanifestationer har fått makt av Gud att, om så behövs, upphäva vissa av de religiösa lagar som tidigare Gudsmanifestationer stiftat.

KRISTUS - GUD ELLER GUDSMANIFESTATION? 

Bahá'i har en progressiv religionssyn där Guds religion byggs ut genom att Gudsmanifestation efter Gudsmanifestation (eller Uppenbarare efter Uppenbarare) framträder. Utan de tidigare leden är de senare omöjliga. Jesus är enav dessa många Uppenbarare, men ingen inkarnation av Gud. Om inte Jesus Kristus hade framträtt hade inte Báb och Bahá'u'lláh kunnat framträda.

Kristendomen har inte en progressiv religionssyn och ser därför Jesus som en unik inkarnation av Gud, vars like aldrig tidigare hade framträtt och aldrig mer skulle framträda. Denna trossats innebär att erkännandet av varje senare Guds budbärare som en hädelse för den kristne. Bahá'u'lláh, 'Abdúl-Bahá och många Bahá'í-författare påpekar emellertid att det inte finns någonting Jesus egna påståenden, enligt evangelierna, som stödjer denna dogm. Under Jesu tid hade man inte heller i allmänhet den uppfattningen att Jesus skulle vara unik och den sista profeten - det är en trossats som tillkommit senare.

Bahá'í-läran hävdar att Jesus själv underströk eftertryckligt att han uppenbarade Gud för människorna. Detta gjorde Jesus genom att kalla Gud för Fader men samtidigt ständigt framhålla skillnaden mellan sig själv och Fadern genom ett stort antal formuleringar: "Fadern har sänt mig", "Fadern är större än jag" (Matt. 7:15 -23), "Jag går till Fadern" (Joh. 14:28), "Jag skall bedja fadern" (Joh. 16:16), och "jag gör icke något av mig själv, utan talar detta såsom Fadern lärt mig" (Joh. 8:28). Jesus gjorde, anser Bah´'í-läran, det fullkomligt klart att Fadern var någon annan än han själv, och dessutom större genom att säga att Fadern ägde kunskap som han själv, Människosonen, inte ägde: "Men om den dagen och den stunden vet ingen något, icke änglarna i himmelen, icke ens Sonen - ingen utom Fadern" (Mark. 13:32). Enligt Bahá'í-läran satte Jesus sin egen uppgift i samband med Moses och Abrahams före honom och med andra som skulle komma efter honom, som exempelvis den Sanningens Ande som skulle uppenbara sådant som Jesus själv inte hade uppenbarat (Joh. 16:12 - 13).

Enligt Bahá'u'lláh är Gud transcendental och kan inte uppträda i form av en inkarnation på jorden. Det är därför Gud använder sig av manifestationer för att uppenbara sin vilja för mänskligheten. Jesus betraktas som en sådan manifestation enligt Bahá'í-läran. Gud är Jesus i det att Gud avspeglar sig i honom, men Jesus är inte Gud. Manifestationer fungerar som lärare snarare än som frälsare, och Jesus anses ha kommit till jorden för att uppväcka mänsklighetens andliga förmågor och inte för att ta på sig mänsklighetens synder. Den mänskliga själen är till sin natur god, men okunnighet kan avskärma den från Gud och en människa utföra handlingar som vi ser som onda. Någon arvssynd eller kollektiv skuld att frälsa oss ifrån finns således inte, enligt Bahá'í-läran - individen står ensam i sitt förhållande till Gud och svarar själv för sina gärningar.

En skiljelinje mellan Kristendom och Bahá'i är vem på profeterna i Gamla Testamentet syftar på när de talar om Härskarornas Herre och Fridsfursten.

En kristen trossats är att Kristus är Härskarornas Herre som det finns profetior om i Gamla Testamentet. Bahá'íer framhåller att att de judiska profeterna förutsagt att när Härskarornas Herre kommer skall han inte finna judarna i det Heliga Landet; dessa skulle vara utspridda i världen och skulle ha levt i misär och förnedring i många århundraden. När Jesus kom var landet fortfarande befolkat av judar och deras förvisning påbörjades inte förrän år 70 e.v.t När Bahá'u'lláh i fångenskap fördes av turkarna till Akká i Palestina i augusti 1868 var däremot judarna utspridda bland olika folkslag i världen och strax efter Bahá'u'lláhs död föddes sionismen, som ledde till att judarna började återvända.

Enligt kristen uppfattning syftade profeten Jesaja (Jes. 9:6 - 7) på Jesus när han skrev om den kommande Fridsfursten:

Ty ett barn varder oss fött, en son bliver oss given, och på Hans skuldror skall herradömet vila; och Hans namn skall vara: Underbar i råd, Väldig Gud, Evig Fader, Fridsfurste. Så skall herradömet varda stort och friden utan ände över Davids tron och hans rike; så skall det befästas och stödjas med rätt och rättfärdighet, från nu och till evig tid. HERREN Sebaots nitälskan skall göra detta.”

Bahá'íerna hävdar att denna profetia snarare syftar på Bahá'u'lláh än på Jesus, samt att Jesus själv gjorde uttalanden som om han ville förhindra att människor skulle tro att Jesaja menade honom. Han förnekade att han var Väldig Gud när han tydligt förklarade sig själv vara underställd Fadern. Han bestred att han var Fridsfursten när han sade: "Jag har icke kommit för att sända frid utan svärd" (Matt. 10:34). Jesus dementerade att han skulle bära härraväldet på sina skuldror när han yttrade: "Mitt rike är icke av denna världen" (Joh. 18:36). Det fridsbudskap som predikas i kyrkorna skiljer sig radikalt från det budskap som Jesus enligt Nya Testamentets evangelier predikade under sin livstid.

Enligt Bahá'í-läran är det Bahá'u'lláh som lagt grunden för den världssamhälle som skall upprättas på jorden och för den världsfred som kommer att etableras. Jesus uppgift var ge människorna kunskapen om det eviga livet, om den odödliga själen. Kristus andliga budskap gjordes, enligt Bahá'í-läran, ganska snart efter hans död till något materiellt. Även hans uppståndelse gjordes till något fysiskt. Inga av de invecklade ceremonier och ritualer som finns inom kyrkan kan tillskrivas Jesus. Bahá'íerna anser att Bahá'u'lláh har förhärligat Jesus genom att återupprätta honom som en andlig lärare.