Jag drömmer då och då om Jesus. Inte den 30-årige sonen till Gud som enligt de kristna kom till jorden för att frälsa oss från synd, inte heller om den 30-årige Uppenbararen av Guds ord som enligt bahá'íerna kom till jorden för att ge människorna kunskap om det eviga livet. Jag drömmer om en äldre bror till en flicka – som finns på riktigt och vars namn jag inte vill avslöja – och denne äldre bror, Jesuf, visar sig i drömmarna vara Jesus.

Flickans liv som vuxen kvinna har präglats av fruktansvärda konflikter med sin omvärld. Hon gick en universitetsutbildning som hon inte ville gå, vilket ledde till ett arbete som hon inte ville ha och där hon, säger hon själv i alla fall, mobbades svårt av sin kvinnliga chef. Hon gifte sig med fel man och lämnade honom och sina barn för att flytta ihop med en ungdomskärlek som befann sig på en annan kontinent. Hon är inte på något sätt ansvarslös och har plågats mycket av de val hon tvingats göra i livet.

Jag har försökt hålla kontakten eftersom hon var min bästa vän när jag var 18 - 22 år. Vänskapen förstördes dock delvis av att jag blev förälskad i henne när hon kom till Sverige med sin familj när hon var 14 år. När jag kom nära henne som vän 4-5 år senare, var det svårt att förhindra att förälskelsen blommade upp igen. Hon hade inga sådana känslor för mig, men var tillräckligt intresserad av mig som person (jag var då en människa som skrek efter någon mening med livet, som stack säkerhetsnålar genom kinderna och läste poesi högt på torget tills polisen körde bort mig) för att finna mig sexuellt intressant. Förhållandet väckte sådana konflikter inom mig att jag till slut skrek och kallade henne för Mara och Gast.

När hon slutligen lämnade mig – jag hade bara gått och väntat på det – kom Jesuf upprepade gånger till mig i drömmen. Först för att förhindra att jag tog mitt liv. Sedan för att lotsa mig ur den värld av villfarelser jag hade byggt mig som en livsfilosofi. "Nej, världen kan inte bli en plats av frid och kärlek genom att alla blir syndikalister och avsätter sina regeringar", förklarade Jesuf. "Du hittar inte ditt livs kärlek genom att läsa halvtokig poesi för de flickor du träffar", sade Jesuf. "Du kommer att få uppleva ett antal år av världslig framgång, men du kommer att få brottas med Guds ängel i ännu fler år", förutspådde Jesuf. Och precis så blev det.  

Bahá'í Vidád!

Jag publicerar här mitt svar till frågor ställda av signaturen "Kasper" i augusti, eftersom det på denna blogg kan vara svårt att hitta kommentarerna och svaren på dessa:

Hej Kasper,

 

Först det du söker efter - en neutral modern presentation. Jag har ibland skrivit att de enda som forskar om Baha'i är de troende själva. Detta bör och kommer säkerligen att förändras, för det finns motsägelser och oklarheter som det skulle vara bra om någon med "nya ögon" tittade på. I Haifa har Bahá'í-läran ett jättearkiv med de egna heliga texterna (75 procent är ännu ej översatta från arabiska och persiska), samt texter och material om Bahá'í och religion som inte har författats av någon av Bahá'í-lärans förgrundsfigurer. Detta arkiv är öppet för alla - intresserade forskare får kopior på vad de begär och hjälp att hitta.

 

Om ingen utomstående är intresserad av att bedriva forskning nu så kommer de säkert att bli det när religionen växer. Jag är säker på att de flesta Baha'i-troende välkomnar neutral forskning, för de enda som invänder mot Bahá'í-läran idag är extremt argsinta muslimer och kristna på Internet - adresserna till några av dessa sajter finns i listan över länkar här till höger.

 

Så mitt svar angående moderna texter eller broschyrer är att de enda som finns är de som producerats av de Baha'i-troende. Du har således rätt i att det finns hinder för att "självständigt efterforska sanningen", vilket Bahá'u'lláh begär av oss. Man kan dock inte anklaga Bahá'u'lláh för att det saknas material idag - jag har t.ex personligen tipsat statsvetare vid flera universitet att forska på Bahá'ís valsystem, men det verkar inte finnas något intresse. Än.

 

Jag kunde inte heller efterforska sanningen så mycket som jag skulle ha önskat. Det som återstod för mig var då att fråga Gud i böner och meditation. Processen tog över 20 år, sedan upplevde jag att jag hade fått svaret: JA, det är Min vilja att världens folk enas i en enda nation av fred och rättvisa, och JA, Jag sände Bahá'u'lláh för att sätta igång rörelsen mot ett världssamfund.

 

När det gäller Universella Rättvisans Hus kommer Gud onekligen att fara hårt fram med denna församling om det skulle visa sig att de är bedragare. Jag har emellertid inte kunnat finna att någon av dem haft några som helst onda avsikter.

 

Enligt Bahá'í-läran kommer det att dröja innan Gud sänder någon ny Uppenbarare med ett budskap till hela mänskligheten, men Han eller Hon kommer att komma. Bahá'í-läran har ett progressivt synsätt på religion. Guds religion slutar inte med Bahá'u'lláh - varje gång mänskligheten har mognat ytterligare en nivå sänder Gud en ny Uppenbarare. Vid sidan av dessa stora själar är det naturligtvis möjligt med en kommunikation mellan Gud och människan, annars vore det meningslöst med bön och meditation. Kommunikationen sker via människans själ, den del av människan där Gud inpräglat Sin avbild. Vissa människor får säkert många svar av Gud, och vissa, som har talangen att skriva, ger ut böcker om detta. Jag kan dock inte personligen göra någon bedömning av Neale Donald Walsh eftersom jag inte läst boken. Jag kan dock inte tro på någon som upphäver den väg som Gud anvisat för mänskligheten genom Moses, Jesus, Muhammed, Báb, Bahá'u'lláh..... Allt dessa Uppenbarare gjort och sagt pekar ju på att Gud skapat oss med den inneboende möjligheten att till slut skapa ett fredsrike på jorden, ett fredsrike som tillåter våra själar att utvecklas maximalt innan den fysiska kroppens död och därmed möjliggöra den optimala grunden för våra själars fortsatta utveckling efter kroppens död.

 

Bahá'í Vidád

Rodryn

Enhet i språk kommer att förvandla mänskligheten till en värld, ta bort religiösa missförstånd och förena öst och väst i broderskapets och kärlekens anda. Enhet i språk kommer att förändra denna värld från många familjer till en familj.  Detta internationella hjälpspråk kommer att samla nationerna under ett standar, som om världens fem kontinenter hade blivit en, ty då blir ömsesidigt utbyte av tankar möjligt för alla.” ('Abdu'l-Bahá).

Ett av Bahá'í-lärans instrument för att förverkliga det fredliga världssamhället är att ett och samma andraspråk ska läras ut till alla människor på jorden. Alla människor ska behärska sitt modersmål och andraspråket flytande. Då kommer människorna att förstå varandra bättre, och varenda människa kan känna sig som hemma i vilken stad som helst på jorden. 

Är verkligen våra modersmål ett hinder för ömsesidig förståelse? Vissa forskare har menat det. Sapir–Whorf-hypotesen är en omtvistad språkhypotes uppkallad efter Edward Sapir och Benjamin Whorf. Enligt denna hypotes kan inte en persons alla tankar förstås av en annan person som använder ett annat språk. Anledningen, enligt Sapir, är att det sätt man tänker på är så starkt påverkat av vilket modersmål  man har. Idén blev först framlagd av Sapir 1929, men blev utbredd först under 1950-talet, efter hans död. 

Sapir och Whorf gick ett steg vidare med att argumentera för att en persons världsuppfattning i hög grad är bestämd av ordförrådet och syntaxen i hans eller hennes språk. De kontaktade James Cooke Brown , som år 1955 konstruerade det konstgjorda språket Loglan i syfte att testa hypotesen.

Sapir–Whorf-hypotesen har blivit kraftigt angripen av anhängare till Noam Chomsky under de efterföljande årtiondena.

Ett visst bevis för att det ligger någonting i Sapir-Whorf-hypotesen är språket kymriska, där orden grön och blå inte stämmer överens med svenskans. Ordet grön kan översättas med antingen gwerdd eller glas, beroende på nyansen, och glas i sin tur kan betyda både grön, blå och grå. Sålunda är en grön kulle av samma färg som himlen på kymriska.

En roman där en diktatur antas kunna forma medborgarnas tänkande genom språket är George Orwells "1984". Nyspråk är språket som talas, och det syftar till begränsa individens tankeutrymme och därigenom förhindra kritik mot "Partiet" och dess ledare "Storebror". Språkets struktur och syfte beskrivs detaljerat i ett fristående appendix i Orwells roman. Det som är mest utmärkande för Nyspråket är att mängden ord hela tiden minskas och minskas. Synonymer tas bort så att språkets nyanser försvinner.

Även motsatsadjektiv, och ord som kan betyda "fel" sak enligt partiet försvinner i 1984. Betydelsen av ordet "fri" ändras så att det inte kan betyda annat än som i  "staden är fri från råttor." Ordet ”fri” i meningen "fri att göra vad man vill" existerar inte längre. Adjektiven i språket får ett "o" framför för att markera om det är en motsats. Detta gör att man inte kan säga "politiken är dålig", bara att politiken är ”obra”.

Nazisterna uppfann nya ord för att få tyskarna att tänka i enlighet med den nya ideologin under Hitlertiden. 

Allt detta tyder på att vi behöver ett gemensamt andraspråk, lätt att lära, med ord som stavas som de låter, och med enkel gramatik. Andraspråket ska vara fritt från "västerländskt tänkande" eller "österländskt tänkande", men samtidigt rikt på synonymer och nyanser så att vi både kan berömma och kritisera och skriva underbar poesi, så att våra själar inte förkvävs. Detta språk finns uppenbarligen inte än, och kanske är Universella Rättvisans Hus inne på fel väg nu när de mer eller mindre verkar ha bestämt sig för engelskan.

• Engelskan ger uttryck för västerländskt tänkande och västerländs kultur, ja till och med för protestantiskt och anglosaxiskt tänkande
• Engelskans stavning är så inkonsekvent att många engelskspråkiga lingvister förespråkar en stavningsreform
• De som har engelska som modersmål eller talar ett nära besläktat språk får jättefördelar framför resten av jordens befolkning

Personligen tror jag att man måste jobba vidare med något av de konstgjorda språken, kanske interlingua eller något annat, och se till att språket när det talas och skrivs speglar en världskultur i stället för att ytterligare sprida en stormakts kultur.